Duktiga flickor går sönder

120 spänn är vad jag får betala för att få reda på att jag inte kan leva som jag gör.

Fru Läkare säger åt mig att anpassa mig efter min kropp och hitta mig ett jobb som inte sliter på den. Herr Arbetsförmedling och Tant Akassa står med blåslampan uppkörd i baken på mig.


Ja Fru Läkare. Jag inser att jag inte kan flänga runt på tre olika timjobb, alla tunga och slitsamma för kroppen när jag har sådana problem med muskelvärk och allt vad det är som jag har. Jag inser att min strejkande höft är ett tecken på att allt inte står rätt till och jan inser att ni inga mirakelkurer har.
Jodå Herr Arbetsförmedling, jag söker jobb så gott jag kan, just nu har jag tre olika, är inte det bra så säg?
Självklart tant Akassa, jag tar så mycket jobb jag kan, och jag jobbar både dagar, kvällar, nätter och helger. Sova kan man göra när man är död.

Någonstans mitt i allt piper en försynt liten röst inne i mitt huvud.
Satsa på drömmarna, jobba hårt och du kan få allt du vill!
Och vad vill jag frågar jag den. Vad vill jag göra när jag blir stor?
Men jag får inget svar. Jag tror det är den duktiga flickan som talar.
Hon som vill att alla ska vara nöjda med henne. Både Fru Läkare,
Herr Abetsförmedling och Tant Akassa och naturligtvis, jag själv.