Framsteg

Ooookej. Jag börjar känna mig bättre. Förhoppningsvis är jag avgiftad fortare än jag trott.
Mor och far kom och hämtade mig, jag hade inte ork att ta mig ut till Skogen själv. Där rotade jag rätt på en hel massa tyg, band, fjädrar och annat bra att ha. Om kreativiteten skulle våga sig på att komma tillbaka ska jag ge den de bästa förutsättningar den kan få. Det SKA sys 1800-tals kläder innan helgen. Någon gång ska jag göra det ordentligt, men till nu får det blir fusk, det duger bara det ser snyggt ut. Förutom själva klänningen och jackan ska det sys hatt och väska. Korsetten får jag ta min gamla, trots att den sitter fel och ger mig ont i ryggen. En blus har jag hittat. Visste väl att jag sparat den gamla blusen från utklädningslådan, för det vackra tygets skull.

Folk har varit snälla idag. Ringt och hört hur jag mått. Orkat sitta med mig medan jag brutit ihop. Det är så jag tagit mig fram idag. Bit för bit. Jag är oändligt tacksam. Känner mig som en gothsminkad fjortis, men tröstar mig med att det är hormonerna som talar.