Jag har lite svårt att vänja mig vid att det blir mörkt så tidigt. Det är en månad kvar till det vänder och beroende på vad man är för slags människa kan man antingen stöna över att det är en hel jävla månad kvar, eller fröjdas över att det bara är en ynka månad kvar. Eller så kan man göra som mina sambo och önska att det aldrig tar slut. Oavsett om jag ser på det som att det är för långt tid kvar tills det vänder, eller om jag orkar glädjas över att det bara är en månad kvar så blir jag vinnaren, förd et kommer att vända.
Under tiden spelar jag spel, dricker te och läser kurslitteratur. Ja och så duckar jag för att behöva sjunga i spexet. På scen. Inför alla människor. Jag.. De kommer kräva pengarna tillbaka.
Någon som mer än gärna sjunger på scen lär ju vara Herr Winnerbäck. Hans spelning besöktes och gladde mig. Ibland saknar jag de små spelningarna, de där han spelade på krogar och i skivaffärer, men det är själviskt av mig att tänka så. Det är fler som vill höra och vi skulle inte få plats alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar