Det slår mig at tjag kan göra annat än att sitta och spela hela natten lång, men det känns lite bittert när man suttit en vecka och varit sugen på att spela. Naturligtvis kan jag ge mig ut och levla min karaktär själv, men det suger.
I övrigt är jag fortfarande sönderstressad. jag drömmer mardrömmar om kuggade tentor och underkända projekt. Inte blir det bättre av att det finns en viss risk för att jag faktiskt kuggade tentan. Så trist så trist. jag försöker övertyga mig själv om att det inte är livsavgörande, men vad hjälper det?
Kroppen har i vart fal lbörjat varva ned. Den, sedan två månader tillbaks, försvunna mensen behagade äntligen att dyka upp. Hurra, eller något
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar