Jag har besegrat fienden och givit den nåd.
Jo, för när jag skulle ställa mig i duschen igår, försökte en blöt geting rädda sig upp på min fot.
Och jag har getingfobi. Inte så att jag står och skriker i ett hörn, här talar vi fobi på riktigt. Jag är helt enkelt för rädd för att skrika.
Men, jag jobbar på det. Så jag hämtade en stor burk och lyckades stänga in den. Sen gick jag ut på balkongen, tog bort locket och sprang fort som bara den in och stängde dörren efter mig. Ett litet tag därefter flög den iväg. Det lätta sättet hade ju varit att spola ned den i avloppet, men jag tror inte på att ta liv i onödan. Inte ens getingars.
Jättelöjligt, jag vet. jag säger inte att min rädsla är rationell *skratta* Lite självterapi och att skryta om mina bedrifter är ett led i det. En dag hoppas jag slippa tro att jag ska dö på riktigt så fort något randigt och surrande flyger runt i närheten av mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar