frustrerande

Gnnnngh...
Ett år och två månader. Två månader efter att garantin gått ut börjar min overlock låta skumt. Imorgon ringer jag herr Symaskinsgubbe och ber honom rädda den.
Jag som satt och sydde.

Och inte kan jag göra klart min maskflicka heller, för hårddisken är full av skräp som jag inte vet om jag får slänga. Gnnngh.
Jag som känner mig halvt om halvt kreativ.
Kanske tar jag bara upp stickorna, gör klart en kompis raggsockor och ser på film istället.
Eller pluggar lite till, fast det är söndag.

Men det är dags att börja tänka på folks julklappar. Undrar vad folk vill ha i år.

En magisk natt

Jag får inget flyt på den här skiten. Tänkte att jag skulle låta bli att använda den som dagbok, men det gick sisådär. Tänkte att jag skulle kunna ventilera alla mina åsikter här, det gick käpprätt ned i diket. Om det beror på att jag inga åsikter har, eller att jag är för snäll för att vädra dem offentligt låter vi vara osagt. Det är äckelmesiga alternativ i båda fallen.

Så nu får det bli vad det blir. Antingen det eller så lägger jag ned skiten.

Igår var jag ut och lekte på Västerås mest magiska natt - Kulturnatten. Är det någon gång man ska se staden så är det under Kulturnatten. För en gångs skull går folk omkring och är intresserade på riktigt. Det handlar inte om att supa sig full, inte låtsas om andra människor och förköpa sig på onödiga pyrlar. Det handlar om stämning, eldar, konst, dans, teater, uppträdanden, uppvisningar, människor och liv. Fantastiskt.

Jag har hört att Västerås är en svår stad att komma ny till. Alla har sina kompisgäng sedan barnsben och vägrar släppa in någon ny. Pratar man med någon på krogen åker man nästan på en käftsmäll och så vidare.
Jag kan tro det. Vi har en "håll tyst och sköt ditt" mentalitet här. En "jag ser inte dig så ser du inte mig okej?" känsla i staden. Det är synd. Skönt att stans hela dåliga attityd blir upplöst en gång om året i alla fall.

Försvarstal?

Det finns mycket att ha dåligt samvete över. Flaskvatten är vår nya stora miljöbov säger man.
Så var gång jag väljer en flaska smaksatt kolsyrat mineralvatten istället för läsk ska jag skämmas.

Flaskvatten köper jag de dagar jag glömt min vattenflaska eller inte kan fylla på den.
Eller när jag vill dricka någog alkoholfritt och gott utöver det vanliga. Om somrarna när det finns goda frukter och, bär och grönsaker att fa tag i gör jag ibland eget smaksatt vatten. Men skiva ned en gurka från affären i vattnet och det smakar absolut ingenting eftersom gurkan inte smakar något.
Men ibland köper jag ändå. För att det är gott. För att det för mig är ett alternativ till läsk. Faktum är att det för mig har samma status som läsk. Något man köper när man går på bio, eller är på stan och äter. Jag kan förstå om det skrämmer läskfabrikanterna, men att miljön skulle bli så mycket sämre av att man köper vatten på flaska mot läsk på flaska, det vet jag inte.
För så tror jag att det är för de flesta. I det här landet köper man inte vatten på flaska för att ge till sin lilla hund.

I skolbänken igen

Min gud jag är så trött!
Efter två veckors slappvistelse i skolan inser jag att det är nu det sätter igång.
Det är grupparbete och inlämningsuppgifter och dataintroduktion och allt är faktsikt jätteroligt så långt. Men så stort, så nytt så förvirrande. Efter ett halvårs total arbetslöshet känns det som att livet går i 370km/h och jag klamrar mig bara fast bäst jag kan. Det och njuter av att känna mig rik.
jag vet att pengarna måste tillbaka till csn när jag är färdig, men än så länge njuter jag åt att kunna lägga undan lite pengar och att inte behöva krångla med akassan.

Äntligen ser jag någon nytta med skolan och inte bara lära för lärandets skull.
Jag ser framtidsplaner och vägar som öppnar sig bara jag tar tillvara på tiden. Jag ser att mitt liv går framåt och blir spännande. Det är inte nu livet börjar, men kanske är det början till att våga leva?


Det blir till att natta kudden tidigt ikväll. Jag ska läsa lite medicieffekten som nattsaga och sen trilla ned mellan lakanen.